Pedagogiska Institutionen
Lunds Universitet
PED 414
Vt-98
Om de teoretiska förutsättningarna att genomföra utbildning för alla, oavsett social bakgrund.
Uppsats av: Urban Grotherus
Handledare: Kerstin Liljedahl
~ ~ ~
Abstract
Kunskapslyftet, kvantitet på bekostnad av kvalitet ?
Om de teoretiska förutsättningarna att genomföra utbildning för alla, oavsett social bakgrund
Sammanfattning
Jag har valt att titta på förutsättningarna för att kunna genomföra regeringens satsning på Kunskapslyftet med lyckat resultat. Utbildningen inom ramen för kunskapslyftet riktar främst in sig på de grupper av arbetslösa som av olika anledningar ej har teoretisk utbildning på grundskole- eller gymnasienivå.
Eftersom debatten kring kunskapslyftet i huvudsak förs utifrån ett samhälleligt perspektiv har jag sökt belysa utbildningen ur ett individrelaterat perspektiv.
Min utgångspunkt är att de individer som i huvudsak kommer att ta del av utbildningen inom kunskapslyftet, är människor från arbetarklassen med ringa erfarenhet av studier.
Jag har då valt att titta på lärarnas förutsättningar att handskas med dessa grupper. Genom genomgång av gymnasielärarnas utbildning har jag funnit att vuxenutbildning överhuvudtaget ej finns med som inslag på den teoretiska sidan.
Vidare har jag tittat på socialiseringsprocessen för individer och de faktor som skapar en social identitet. Detta sammantaget med lärarnas utbildning ger vid handen att utbildningssatsningen via kunskapslyftet har föga möjligheter att lyckas med sin målsättning och den sociala snedrekryteringen till högskolan ej nämnvärt kommer att förändras.
~ ~ ~
1.0 Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Problematisering
1.3 Frågeställningar
1.4 Syfte
1.5 Metod
2.0 Teoridel
2.1 Socialiseringsprocessen
2.2 Socialt kapital
2.3 Kulturellt kapital
2.4 Språkkoder
2.5 Identitet
3.0 Analys
3.1 Social snedrekrytering
3.2 Kunskapslyftets målsättning
3.3 Pedagogisk utbildning och forskning
4.0 Slutsatser
5.0 Diskussion
6.0 Referenser
~ ~ ~
"Läroverket var en borg. Tingshuset var straffets borg. Kyrkan var tystnadens slott. Tågets slott var utlängtans trampolin. Men skolan var de miljoner möjligheternas borg. Statt var resignationens hydda. De vuxna gick med käppar. De ville försvara sig mot något okänt. Ett normalliv undslapp tingshuset. Ett exemplariskt liv borde rätteligen undslippa också Statt. Ett dåligt liv gick rätt igenom både tingshuset och Statt, fast oftast i omvänd ordning. Ett liv som var dåligt förspänt passerade inte genom läroverket." (Ivar Lo-Johansson 1985:266)
1.0 Inledning
1.1 Bakgrund
Skolundervisning för vuxna; ett område som genom Kunskapslyftet har fått stor aktualitet. För min egen del är det något som ligger nära mig, både mentalt och praktiskt. Förvisso gick jag ut komvux innan Kunskapslyftet påbörjades men utbildningens praktiska genomförande är inte förändrad med denna nya satsning. I stället ligger skillnaden i mängden elever som studerar.
Under min studietid på komvux gjorde jag vissa observationer som rörde; interaktionen i klassrummet, samtal på rasterna, attityder hos lärare och klasskamrater, skolledningens syn på eleverna, kort sagt alla de intryck en skolkontext kan ge upphov till. I början var det bara företeelser som jag utan reflektion noterade och placerade någonstans långt bak i mitt mentala arkiv.
Småningom började jag dock hitta ett mönster på fenomenen omkring mig. De var knappt skönjbart men det fanns där. Det visade sig tydligast genom skillnader. Skillnader i sätt att uttrycka sig, aktiviteten i klassrummet, resultat på prov och i engagemang i samhället utanför. De elever som aktivt följde med i samhällsdebatten, visade verbal aktivitet på lektionerna och kunde diskutera om andra saker än sport eller sina egna barn på rasterna. De lyckades bättre med sina studier än de som uppvisade ett different agerande.
I början tyckte jag inte att det var så märkligt eftersom exempelvis verbal aktivitet är ett krav i vissa ämnen.
Men, ett mer djupliggande mönster började så småningom framträda. Jag såg att de ytliga skillnaderna kunde relateras till företeelser som uppväxt, tidigare arbeten, umgängeskrets, ekonomiska förutsättningar. Gradvis väcktes mitt medvetande om hur stor betydelse den sociala bakgrunden har för att lyckas.
Ett samband som för många kanske är en självklarhet, men som jag med min bakgrund; son till två klassresenärer, inte tidigare trott vara så viktig. Deras klassresa verkade ju så enkel.
Jag upptäckte också att en del lärare behandlade eleverna olika och att det var relaterat till elevernas studieförmåga. Det naturliga hade kanske varit att ägna mest tid åt de svagpresterande som behövde det, men de lever som låg kunskapsmässigt på topp erhöll det största stödet.
Den sociala bakgrunden kan m.a.o. ge ett dubbelt handikapp, dina grundförutsättningar är sämre och du får mindre stöd.
Med denna inledning har jag dels belyst det område jag är intresserade av att studera och även varför jag har valt pedagogik som mitt ämne.
1.2 Problematisering
Utbildning kan ses ur ett mångdimensionellt perspektiv och i synnerhet den utbildning som har initieras genom kunskapslyftet. Den centrala förvaltningen och dess målsättning med utbildningssatsningen utgör ett plan.
På samma makronivå kan de olika organisationer som företräder arbetstagare och arbetsgivare sägas befinna sig. Var och en har med utgångspunkt från sina intressesfärer, differenta och ibland även konfliktfyllda intressen som de önskar tillgodose.
På mezonivån kan exempelvis de kommunala organen nämnas, de som praktiskt skall tillse att deras del av implementeringen inom utbildningssatsningen förverkligas.
Mikronivån slutligen, där återfinnes eleverna och framför allt lärarna. Men förutom de nu nämnda aktörerna finns exempel som invandrarorganisationer, lokala företag med behov av en specifik utbildningsprofil, sjukvårdsdistrikt som saknar personal inom vissa områden. I det sistnämnda fallet har redan en viss dissonans med regeringen visat sig, då vårdavdelningar befaras bli tvingade att stänga pga personalbrist eftersom den tidigare lågutbildade personalen återfinns i Kunskapslyftet.
På det politiska planet återfinns också motsättningar mellan olika politiska riktningar om nyttan med Kunskapslyftet. Allt detta sammantaget gör att utbildningssatsningen är ett vidsträckt område med mångfacetterade dimensioner.
Då jag ganska noggrant följt debatten tycker jag mig kunna se att fokus i huvudsak ligger på ett samhällsinriktat perspektiv. Individnivån har, som jag tycker, hamnat lite i skymundan. Därför är det den jag har valt att betrakta.
1.3 Frågeställningar
Vilka förväntningar har de olika aktörerna på utbildningssatsningen ?
Sett ur ett individcentrerat perspektiv handlar det om elever och lärare.
Vilken bevekelsegrund har eleven för att delta i utbildningen; komplettera tidigare betyg, påbörja steget till en fullständig utbildning eller av ett implicit tvång för att få ekonomisk trygghet ?
Var och en av dessa faktorer ger upphov till olika förväntningar och ett different agerande i utbildningssituationen. Samtidigt påverkas elevernas möjligheter av deras förförståelse, tidigare bakgrund och inte minst; mötet med lärarna och skolmiljön.
Vilka förutsättningar finns för att möta eleverna ?
Är de teoretiska grunderna tillräckliga ? Är utbildningens substans anpassad för att möta alla som vill ta del av den ? Finns förståelse för elevernas skilda sociala bakgrunder och kunskap om hur det påverkar inlärningen ?
Frågeställningen täcker ett vidsträckt område i ett flerdimensionellt perspektiv. Jag har valt att fokusera mig på den social bakgrundens betydelse för inlärning och de teoretiska förutsättningar lärarna har för att möta detta problem.
1.4 Syfte
Två frågor utgör det centrala syftet med min uppsats: Hur stor betydelse har den sociala bakgrunden för att tillgodogöra sig utbildning inom Kunskapslyftet, samt vilken teoretisk grund har lärarna att stödja sig på för att ge adekvat stöd till samtliga elevgrupper ?
Jag vill visa; att den sociala bakgrunden har betydelse vid inlärning, och att lärarnas teoretiska bakgrund är otillräcklig för att handskas med elever från differenta sociala miljöer.
1.5 Metod
Den empiriska metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågeställningar ligger på ett teoretiskt undersökande plan. De praktiska erfarenheter och observationer jag själv har gjort utgör grunden till varför mina studier riktats mot detta område, men är inte en del av empirin i denna uppsats.
De teoretiska studierna rymmer tre olika undersökningsområden. För det första att ta rätt på de faktiska omständigheterna dvs om det finns skillnader mellan klassers (sociala bakgrunders) förmåga att kunna tillgodogöra sig utbildning.
Redan här uppstår ett problem: Vilken referensram skall användas ?
Jag har valt att titta på antagningarna till högskolan 1994/95, och studerat fördelningen mellan de olika grupperna bland de antagna. Källmaterialet här är Statistiska Centralbyråns SM-meddelanden (Statistiska meddelande). Att jag väljer att titta på högskoleintagningen, beror på att underlaget är kvantitativt omfattande samt det faktum att utbildning på högskolenivå ur ett teoretiskt utbildningsperspektiv kan anses vara slutmålet.
Det andra undersökningsområdet är en naturlig följd av det första, eftersom antagningen påvisar klassrelaterade skillnader. Uppgiften blir att söka en förklaring. Socialiseringsprocessen för individer med tonvikt på språket och språkkoder är ett område jag valt att studera. Anledningen till detta är att språket är det redskap som skapar eller hindrar kontakten mellan individer. En delfråga här är: Om identiteten skapar språket eller om språket skapar identiteten ?
Av lättförståeliga skäl har jag tvingats till att avgränsa detta område kraftigt, då litteraturen på detta område är omfattande.
Det tredje undersökningsområdet rör sig om de teoretiska förutsättningarna för lärarna att förverkliga utbildningen. Eftersom det är kunskapslyftets framgång som är uppsatsens huvudsyfte, har jag valt att studera gymnasielärarutbildningen eftersom det inte finns någon speciell utbildning för lärare som tjänstgör inom den kommunala vuxenutbildningen.
Till detta område anser jag också att Utbildningsdepartementets egen rapport om vuxenpedagogik hör. I synnerhet eftersom den är framtagen just inför Kunskapslyftet.
Nyckelorden under mitt sökande har varit; klasser, klassidentitet, socialgrupper, socialisering, språk, språkkoder, social identitet vuxenpedagogik och kunskapslyftet.
2.0 Teoridel
2.1 Socialiseringsprocessen
Att individer påverkar och påverkas av varandra är en självklarhet, det intressanta är, graden av påverkan och dess varaktighet. Också arten av påverkan är av betydelse och om olika sociala miljöer leder till olika ; värderingar, handlingsmönster, interaktionsförmåga och receptivitet hos individen.
Cuff & Payne redogör för Durkheims åsikter om ”samhällets moraliska natur”, han menar att mänsklig interaktion i en social gemenskap ger upphov till en tendens att ta sig likartade värderingar.
Dessa värderingar ger i sin tur upphov till förväntningar och krav på hur de enskilda individerna skall bete sig inom ramen för gruppen. Förändringar av samhället påverkar också gruppens värderingar men då varje grupp utgör ett mikrokosmos av samhällshelheten förändras inte de olika gruppernas positioner gentemot varandra. Samhället som han ser som en organism anpassar sig till ändrade villkor och balansen upprätthålles. (1996:42ff)
Weber ser på detta med andra ögon enligt Cuff & Payne. Han menar bla att makt och klasser (grupper) inte är något som kommer ur en naturlig samhällsdynamik, utan snarare är ett uttryck för de maktägande klasserna att bibehålla sina privilegier.
Något intresse av att låta andra grupper få tillträde till makten finns inte utan tvärtom är strävandena inriktade på att legitimera sina egna positioner och på detta sätt konservera ojämlikheterna i samhället. (1996:109ff)
Harvey Sacks väljer enligt Cuff & Payne att definiera grupper utifrån ett kategoriseringsmönster, där individer kan placeras i vissa kategorier och dessa i sin tur ger underlag till grupper. Grupperna består till stor del av individer som tillhör samma kategori. Socialiseringsprocessen uppstår genom att handlingarna inom gruppen ges ett positivt eller negativ mottagande beroende på hur väl de är anpassade till de olika kategorier som bildar gruppen. (1996:194ff)
Maltén slutligen beskriver hur Schultz ser på en grupps utveckling. Schultz utgår ifrån att det är individernas sociala behov som styr bildandet. Tre faser kännetecknar processen; tillhörighet, kontroll och samhörighet. I den första fasen, tillhörighet, börjar formningen av gruppen. Medlemmar hittar gemensamma värderingar hos varandra och en positiv stämning råder. I nästa fas, kontrollen, skapas rollfördelningen inom gruppen. I den sista fasen, samhörighet, har gruppen erhållit stabilitet och medlemmarna strävar efter samma mål, med gemensamma värderingar. (1992:151ff)
Även om de ovan angivna socialiseringsprocesserna har olika förtecken och perspektiv råder konsensus om en sak; individer ges en identitet och socialt beteende genom interaktionen i gruppen. Gruppen får då stor betydelse för den enskilda människan varpå det naturliga bör bli att umgänget i huvudsak förekommer inom den egna gruppen (klassen) där ju samhörigheten är störst.
2.2 Socialt kapital
"Med socialt kapital avses faktiska eller potentiella resurser som har att göra med individens sociala nätverk. Det handlar om "kontakter". Volymen på det sociala kapitalet är avhängig dels av nätverkets storlek, dels av vilka det är som ingår i nätverket (hur mycket kapital de besitter)." (Ahrne, Roman, Franzén 1996:106)
Som jag i tidigare avsnitt redovisat är grupptillhörigheten av stor betydelse för individens utveckling. Där erhålles också en stor del av det sociala kapitalet. Skillnader i mängden socialt kapital varierar naturligtvis beroende på vilken klasstillhörighet individen har. Donald Broady utvecklar begreppet socialt kapital vidare i sin studie av Bourdieu. Han nämner att det sociala nätverket omfattar släktförbindelse, studiekamrater och vilka fördelar detta kan ge vid anställnings- och karriärmöjligheter om individen befinner sig i ett socialt högtstående skikt. (1982:4)
2.3 Kulturellt kapital
"Utbildningskvalifikationer utgör kulturellt kapital men i förkroppsligad form handlar det om en människas dispositioner att handla, känna och uppfatta världen. Detta förkroppsligade kapital, eller habitus, är alltså en integrerad del av personligheten. I familjer överförs det kulturella kapitalet mellan generationer." (Ahrne et al. )
Broady nämner att kulturellt kapital utgör ett nyckelbegrepp i Bourdies sociologi. Kunskap om klassisk litteratur, retorisk kompetens är några av de ingredienser som ingår i begreppet. (1982:4)
Samtidigt påpekar Broady att Bourdies studier i huvudsak handlar om franska förhållanden och att de inte till fullo är ekvivalenta med svenska. I Sverige läggs inte fullt så stor tonvikt vid litterär och konstnärlig smak. Arbete inom politiska partier eller studerandeorganisationer ger bättre utdelning än att visa kunskap inom filosofi och litteratur. (1982:30)
2.4 Språkkoder
Det språkliga uttryckssättet skiljer sig mellan individer med samma språkliga härstamning. Ett sätt att kategorisera dessa skillnader har Basil Bernstein gjort. G. J. Turner definierar Bernsteins två koder (restricted and elaborated, kommer av mig benämnas begränsande resp utvecklade i fortsättningen) delvis så att med en begränsande kod är språket mindre modulerat och variationsrikt än med den utvecklade koden.
Han påvisar också klasskillnader mellan de olika koderna, i den meningen att arbetarklassen i allmänhet använder sig av den begränsande koden och medelklassen den utvecklade.
Vidare nämner Turner att den begränsande koden oftare förekommer i en kultur eller subkultur som är grupporienterad "we above the I" och den utvecklade används i en individorienterad "I over the we". (Bernstein 1985:139ff)
Vilken betydelse har då språket för individutvecklingen ?
Gudykunst &Kim redogör för Sapir-Whorf-hypotesen i termer som att det inte är tankarna som skapar språket utan språket skapar tankarna. De menar att det är språket som skapar världsbilden.
(1997:196ff)
2.5 Identitet
"Möbler, böcker, tavlor och andra dekorationer avslöjar alltså en del om vår sociala identitet." (Ahrne et al. 1996:137)
Sammantaget skapar socialiseringsprocessen, socialt- och kulturellt kapital, språkkoder en identitet. Men även andra faktorer samverkar i den identitetsskapande utvecklingen.
Ahrne et al. nämner socioekonomiska omständigheterna, valet av bostadsort och bostadsområde som betydelsepåverkande. Den sociala karaktären på bostadsområdet kan påverka kvaliteten på skolorna i positiv eller negativ riktning. Vidare konstateras det att vid undersökning av invandrarbarn finns skillnader i förmåga att tillgodogöra sig utbildning beroende på sociala faktorer.
Den sociala bakgrunden är överordnad den språkligt nationella. Dvs språket utgör i sig ett hinder jämfört med svenska barns möjligheter att tillgodogöra sig undervisning, men föräldrarnas utbildning och klasstillhörighet är den faktor som har störst betydelse. (1996:164ff)
För att titta på faktorer som särskiljer individer och grupper kan Hofstedes "dimensions of cultural variablity" (Gudykunst & Kim 1997:70) också användas.
Gudykunst & Kim beskriver Hofstedes rön som skillnader mellan en individualistisk kultur och en kollektivistisk. Där den individualistiska kulturen står för begrepp som; självförverkligande ""I" identity" och den kollektivistiska står för; gruppförverkligande och ""We" identity." (1997:70)
Viss samstämmighet finns mellan de två koderna som Bernstein nämner, där den begränsande koden används av grupper med en utpräglad "We"-identitet och den utvecklade används av "I"-individerna.
Grovt sätt kan den sociala identiteten delas in i två grupper dels en med kollektivistiska förtecken och en med individualistiska drag.
3.0 Analys
3.1 Social snedrekrytering
"Skolelevernas resultat och fortsatta utbildningskarriärer hänger ofta samman med deras föräldrars utbildning och yrke." (Ahrne et al. 1996:161)
Har dettas påstående någon validitet, finns det ett kausalförhållande mellan föräldrars utbildning och den väg barnen kommer att välja ?
Vi väljer högskoleantagningen 1994/95 som referenspunkt. Då var antalet högskolenybörjare under 35 år 55.700. Av dessa kom 24% från familjer med en yrkesbakgrund i kategorierna ”Facklärda arbetare” och ”Ej facklärda arbetare” (minst två års utbildning efter grundskolan resp mindre än två års utbildning efter grundskolan). För kategorin ”Högre tjänstemän” och Tjänstemän mellannivå” (minst sex års utbildning efter grundskolan resp tre till fem års utbildning efter grundskolan) var motsvarande siffra 54% . (SCB 1996 :8)
Studerar vi sedan fördelningen av dessa grupper i samhället för övrigt ser vi att motsvarande arbetarkategorier svarar mot 38% och de två tjänstemannakategorierna står för 33% . (SCB 1996:30)
Detta ger en underrepresentation för arbetargruppen med 14% och en överrepresentation för tjänstemannagruppen med 21% i förhållande till det faktiska antalet i samhället.
Den andra parametern är utbildningsnivån i hemmet. Där kan det konstateras att vid antagningen kom 46% av eleverna från hem där den eftergymnasiala utbildningen var ett år eller längre. I samhället för övrigt består den gruppen av 22% , vilket ger en överrepresentation med 24% .(SCB 1996:31)
Ett samband finns uppenbarligen mellan föräldrars utbildning/yrke och barnens (även som vuxna) val av utbildning.
Vad görs då från centralt håll för att förändra utbildningsstrukturen ?
3.2 Kunskapslyftets målsättning
En medvetenhet finns från centralt håll att utbildningsnivån hos medborgarna överlag behöver höjas. Satsningen på vuxenutbildningen via Kunskapslyftet är storskalig. Under fem år skall över 100.000 utbildningsplatser per år ställas till förfogande. I första hand är det tänkt att arbetslösa skall beredas plats. Vidare skall kunskapslyftet bidraga till att utveckla och förnya vuxenutbildningens innehåll och arbetsformer. Pedagogik och metodik skall ges särskilt utrymme. (SOU 1997:15)
Frågan blir då: Vilka teoretiska grundförutsättningar finns för att lyckas med denna satsning ?
3.3 Pedagogisk utbildning och forskning
För att börja med forskningen; SOU konstaterade att under åren 1991-1996 beviljade Skolverket forskningsanslag på totalt 119 miljoner SEK. Av dessa pengar gick 4,4 miljoner eller 3,7% till forskning inom vuxenpedagogik. SOU konstaterar att denna andel kan betraktas som begränsad. (1996:26ff)
Som ett annat mått på forskning använder sig SOU av antalet doktorsavhandlingar som är framlagda inom det vuxenpedagogiska området. Under tidsperioden 1990-1995 lades 169 avhandlingar fram. Av dessa behandlade sju stycken (4%) kommunal vuxenutbildning. SOU konstaterar i sin summering att den kommunala vuxenutbildningen och folkbildning är dåligt representerade i forskningen. Trots att dessa områden kan räknas till vuxenutbildningens traditionella kärnområden. (1997:29ff)
Studerar vi lärarutbildningen på gymnasienivå ser vi att den pedagogiska utbildningen innefattar 40p pedagogik varav 14p omfattar praktik på skolor, 5p valfritt examensarbete och 3p valbar kurs. Resterande pedagogik ägnas åt allmän lärarkunskap 10p och 6p specifik lärarkunskap. Ett introduktionsmoment på 2p inleder studierna.
Av kursplanen framgår att utbildningen för vuxna ej särskiljs från utbildning för barn och ungdomar. (Kursplan 1997:1ff)
Valet av litteratur för lärarutbildningen tyder också på att vuxnas inlärande ges samma status som barns. (Kurslitteratur 1997)
Maltén berör socialiseringsprocessen och elevers verbala kommunikation som hinder för inlärningen, men detta i ett konfliktperspektiv. (Maltén 1992:76ff)
Ellmin konstaterar att konflikter i skolmiljön bla skapas av ”…elevers olika etniska, språkliga, sociala och ekonomiska bakgrund.” (1989:13) I avsnittet om konfliktlösning ligger betoningen på barn/ungdomar och lärare. Vuxna elever finns inte med. (Ellmin 1989:43ff)
Allard, Måhl & Sundblad konstaterar att familjebakgrunden är av avgörande betydelse om eleven skall lyckas eller misslyckas i skolan. De menar att elever vars föräldrar har akademisk bakgrund har bättre chanser att lyckas bra i skolarbetet, än de vars föräldrar saknar akademisk bakgrund. (1994:23)
Att läraren till viss del anpassar sin undervisning till olika elevers kunskapsnivåer framgår. De nämner att läraren ställer lägre krav på elever som har svårare än andra att följa med, för att senare gradvis höja kraven. (Allard et al. 1994:99)
I en annan av läroböckerna betonas ett antal områden som sägs vara omfattande avseende skolan och dess utveckling. I åtta punkter redovisas de frågor som anses ha särskilt stor betydelse. Det som förutom begrepp som kvalitet och kompetenskrav behandlar en specifik elevgrupp ges rubriken ”Ungdomskultur”. Vuxenperspektivet lyser med sin frånvaro. (Assermark & Sörensson 1995:54)
Under rubriken ”Pedagogik och undervisningsmetodik” betonas vikten av att lärarna får hjälp i sitt arbete, genom kunskap om forsknings- och utvecklingsarbeten samt ges möjlighet till pedagogiks kompetensutveckling. (1995:29)
Hur ser då den vuxenpedagogiska kompetensutvecklingen ut ?
SOU konstaterar att allmän utbildning inom vuxenpedagogik är sparsamt förekommande. Det finns dock ett antal olika kurser, oftast 5-20p på högskolenivå. Sedan tillkommer naturligtvis utbildning och seminarier oftats av kortare karaktär riktad mot de som redan tjänstgör som lärare. (SOU 1997:48ff)
I Stjärnlöf (red) hävdar Homlberg, Lindberg & Lundberg att arbetarbarn har en stor medvetenhet om att de är styrda av sina objektiva villkor, och utrymmet för personliga initiativ är mycket begränsade. Vidare menat de att arbetarbarn uppvisar en kollektiv orientering. För medelklassbarn gäller en individuell orientering och tron på att de som individer har kontroll över livet. (Stjärnlöf 1986:77)
Kunskapen om den sociala bakgrundens betydelse för inlärning och utveckling finns tillgänglig: Men, hur används kunskapen ?
4.0 Slutsatser
”Språket i den nya världen” är någonting som Mats Trondman i sin studie av sexton arbetarklassbarns väg till akademiska studier betonar som betydelseskiljande mellan sociala grupper. Att tillägna sig det ”finare” språket ses som en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kunskap. (Trondman 1993:296ff)
Att det finns skillnader i språkligt uttryckssätt mellan olika individer är naturligt: Men kan skilda språkbruk relateras till differenta sociala bakgrunder; är språket klassbestämt ?
Socialiseringsprocessen har här en nyckelroll för individers utveckling och deras adaption av språk. Eftersom det trots olika teorier råder konsensus om att identitet och socialt beteende skapas genom interaktion inom gruppen, bör också detta leda fram till en likformighet inom gruppen avseende det sätt språket används på. Men detta förutsätter att grupperna är homogena enheter som i mycket liten utsträckning tar intryck från grupper med andra värderings- eller språkmönster.
De socialiseringsmönster som jag tidigare redovisat, förutsätter alla att dynamiken och utvecklingen för olika individer sker inom ramen för en grupp.
Den grupp individen tillhör. Underförstått framgår också att några ansatser att ta sig utanför sin egen grupp inte förekommer. Vilket enligt Durkheim, Sacks och Schultz individerna heller inte vill göra, då dessa har störst utbyte av och känner mest samhörighet med den egna gruppen. Däremot med det perspektiv som Weber har skulle ett motiv till att byta grupp finnas. Eftersom han ser klassindelningen i samhället som en form av förtryck, ger det motiv för de förtryckta att bryta mönstret. Incitamentet blir då för de lägre klasserna att genom gruppbyte ändra samhällsställning och själva skaffa sig de fördelar som en maktposition ger. Allt detta förutsätter fortfarande att grupperna uppvisar stor homogenitet.
Tittar vi på Hofstede och Bernstein så är det som jag tidigare nämnt samstämmighet mellan deras synsätt på gruppers olika identitet. De använder begrepp som ”I”- och ”We”-identitet. Där ”I” står för ett individualistiskt synsätt och ”We” står för ett kollektivistiskt. Samtidigt uppträder här en viss dissonans i kategoriseringen: Att individer med en utpräglad ”We”-identitet utvecklar ett starkt gruppbeteende och tar till sig värderingar, språkbruk och normer inom gruppens ram förefaller naturligt. Men att individer med en utpräglad ”I”-identitet skulle vara lika följsamma i sitt gruppbeteende, kan ifrågasättas.
Dock tyder snedrekryteringen till högskolan på att skillnader mellan de olika klasserna är en realitet. Med relativt homogena grupper kan detta förklaras. Förklaringen ligger delvis i det faktum att de olika samhällsklassernaa har skilda normer och värderingar. I en akademikerfamilj är det med stor så att värdering av det kulturella kapitalet väger tyngre än i en arbetarfamilj. Därpå följer att språkbruket även får en annan normativ innebörd. Eftersom en akademisk utbildning kräver ett utvecklat och nyansrikt språk blir följden den att lärarna med sin utbildning använder sig av det språket. Den utvecklade koden har därmed upphöjts till norm i skolan. De elever som anträder skolutbildningen och som använder sig av ett annat språkbruk (begränsande koden) får följaktligen vissa problem. Med tanke på att kunskapslyftet vänder sig till vuxna som om de behållit sin grupp befäst språkbruket än mer, bör prpblemen bli större.
Med tanke på den genomgång jag har gjort av kurslitteraturen på lärarhögskolan verkar förståelsen för den sociala utvecklingen hos vuxna vara mycket begränsad.
Det är några faktorer som gör att kunskapslyftet inte kommer att lyckas med sin målsättning att kompetenshöja stora grupper av människor.
-Men det kan också vara det som gör att kunskapslyftet blir en stor framgång. Om klasserna fylls på med elever endast från samma grupp med liknande kunskaper och värderingar, behöver inte eleverna anpassa sig till ett främmande system.
Det blir lärarna som måste anpassa sin undervisning.
5.0 Diskussion
Spelar det någon roll egentligen ? Är den sociala snedrekryteringen ett problem för individen eller samhället.
Utgångspunkten för begreppet social snedrekrytering till högre studier förutsätter ett perspektiv där akademiska studier ses som eftersträvansvärda och därmed den högsta formen av självförverkligande.
Det ligger i begreppet social snedrekrytering en implicit önskan av att uppnå en proportionell rekrytering. Är detta överhuvudtaget önskvärt och praktiskt genomförbart ?
Skall kvotering efter social bakgrund införas till akademiska studier ?
Om vi tänker i ett vidare perspektiv; Varför skall bara arbetarklassen uppnå proportionella rättigheter till studier, är inte invandrare en grupp som har lika stort eller kanske större behov av att tillägna sig akademiska kunskaper ?
I ett politiskt perspektiv kan olika gruppers representation i riksdag, landsting och kommunala organ ses.
Om fullständig rättvisa för alla grupper är målet måste sammansättningen i organen ses över.
Finns det småföretagare, bönder, industriarbetare, lärare och socialtjänstemän som motsvarar deras faktiska antal i samhället ?
Utan att ha tillgång till någon empirisk undersökning vill jag hävda att så inte är fallet.
I begreppet social snedrekrytering ligger för vissa även aspekter som; begränsade arbets- och karriärmöjligheter, mindre möjligheter till inflytande och ett snävare förståelseperspektiv.
Men är verkligen alla individer intresserade av fyra till fem års studier på högskolan, som för många resulterar i en medelmåttig lön och livslånga studieskulder ?
Är det inte en form av självförverkligande att kunna försörja sig själv utan att behöva ha skulder till samhället ?
Har vi inte under större delen av den demokratiska tiden i Sverige haft regeringar som just företrätt arbetarklassen och dess värderingar ?
Är inte individers olika värderingar och intressen som skapar ett dynamiskt och stimulerande samhälle ?
~ ~ ~
6.0 Referenser
Ahrne, Göran Det sociala landskapet, Bokförlaget Korpen 1996
Roman, Christine
Franzén, Mats
Allard, Birgita Betyg och elevers rätt till kunskap . Liber Utbildning AB 1994
Måhl, Per
Sundblad, Bo
Assermark, Gert Arbetslag i gymnasieskolan . ITK Läromedel 1995
Söresson, Katarin
Bernstein, Basel (red) Class, Codes and Controll, (1973) Unwin Brothers Limited 1975
Broady, Donald Dispositioner och Positioner. UHÄ,FoU Arbetsrapport 1983:2
Cuff, E.C. (red) Samhällsvetenskapliga perspektiv 1979, Bokförlaget Korpen 1996
Payne, G.C.F. (red)
Ellmin, Roger Att hantera konflikter i skolan . Schmidts Boktryckeri AB 1898
Gudykunst, William B. Communicating with strangers,(1984)
Kim, Young Yun The McGraw Hill Companies Inc 1997
Lo-Johansson, Ivar Geniet,(1947 )Albert Bonniers Förlag 1985
Lärarhögskolan i Malmö Kursplan för praktisk-pedagogisk utbildning inom gymnasielärarutbildningen . 1997
Lärarhögskolan i Malmö Kurslitteratur för praktisk-pedagogisk utbildning inom gymnasielärarutbildningen 1997
Maltén, Arne Grupputveckling. Studentlitteratur 1992
SCB SM, Universitet och högskolor. U20SM9602. 1996
Stjärnlöf, Sune (red) Att utveckla komvux . En antologi för fortbildning av personal inom komvux. Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget 1986
SOU 1997:120 Vuxenpedagogik i Sverige. Delbetänkande av Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna
Trondman, Mats Bilden av en klassresa . Carlssons Bokförlag AB 1993